Jag tillhör skaran som tycker om att fira jul, hemma med det nära och kära. Tyvärr har mitt yrkesval hindrat mig några gånger från att få fira jul hemma på Husö med familjen.
Första gången jag firade jul, utan Mammas morotslåda, jul-gädda, och julkappsutdelning framför granen sittandes i gungstolen, vilken förövrigt av någon anledning blivit ”min” plats att övervaka utdelningen från, var julen 2001. Detta var julen då jag förmodligen för första gången såg hela Kalle-Anka och Harry Belafonté gjorde entré i mitt musiköra.
Runt lucia kastade Gunilla loss från Fogo på Kap Verde, med sig hade hon 38 exalterande ungdomar och troligen tolv smått stressade befäl. Dagarna gick och så småningom närmade sig julafton. Stämningen byggdes upp och så var det då julaftons morgon, positionen var några grader norr om ekvatorn mitt emellan två kontinenter, med inget annat än vatten runt omkring oss. Jag minns hur jag blev utpurrad och ombedd att klä mig i bad kläder - dopparedagen var kommen – polen på däck var byggd. Så till tonerna av Harry, med vad komma skulle bli mina vänner för livet badades julafton in under en stekande sol i en ljummen passadvind. Gröten åts på ”beachen” och tomten nedsteg från himmeln, eller åtminstone från bramsalningen. Mången tår av hemlängtan vill jag minnas att fälldes ombord, framförallt av dem som ringde hem över satellittelefonen. Men jag tror, att vi alla, trots allt minns denna jul med stor glädje så här i efterhand. För mig är bara goda minnen, med goda vänner.
Andra gången var julen 2005. Denna gång var omständigheterna mindre spektakulära. Avgång på julaftonsmorgonen från Pembrooks oljeterminal i Cornwall, England med M/T Bro Transporter. Strålande solsken och 12 grader värme bjöds det på väst om lands end där vi sakta mak tog oss fram innanför ”tok-holmarna”. Vad beträffar denna jul minns jag inte mycket mer än att jag fick mig min första jul-snaps och en gräsligt ful halsduk och mössa från en snäll irländsktant som tyckte att vi stackars sjömän behövde få oss varsin julklapp.
Tredje gången nalkas. Definitivt utan att midvinter kölden tär på mig. Möjligen må tomten vakna, men det förtäljer inte historien - än. Hur som helst så önskar jag er alla där hemma i midvintern en riktigt God jul. Ta vara på tiden och njut av att vara nära familj och vänner.
En riktigt God jul,
Önskar
Styrman Stenros
God jul & många varma tankar från ett iskallt & snötäckt Helsingfors!!
SvaraRadera